Ordlistor till högskoleprovet: bygg och drilla din egen ordlista

Den bästa ordlistan till högskoleprovet är den du bygger själv. En färdig lista att nöta ger sämre resultat än en personlig lista med just de ord du själv fastnar på, tränade med en metod som får orden att fastna. Den här guiden handlar om själva systemet: hur du samlar ord, hur du testar dig på dem och hur du övar med gamla ORD-uppgifter. För strategin på hela det verbala passet, se vår guide till ORD-delprovet.

Hur många ord du behöver kunna

ORD är ett av fyra verbala delprov. Enligt Universitets- och högskolerådets beskrivning av provet normeras den verbala och den kvantitativa delen var för sig, och ORD ingår i den verbala. Antalet ORD-uppgifter per pass är litet, men varje rätt svar räknas mot din normerade verbalpoäng. Aktuellt antal uppgifter hittar du alltid hos Universitets- och högskolerådet. Det viktiga är inte hur många ord du hinner plugga, utan att du bygger ett ordförråd brett nog att känna igen de ovanliga ord som provet väljer.

Bygg din egen ordlista

Ett ordförråd byggs inte på en helg. Lägg upp ett insamlingssystem som du orkar hålla i månaderna före provet. Grundprincipen är enkel: varje gång du möter ett ord du inte säkert kan förklara, fångar du det.

  • Ha en enda samlingsplats. En anteckningsapp eller ett kort häfte du alltid har med dig. Sprid inte orden över flera ställen.
  • Skriv ner ordet direkt när du möter det. I en artikel, en fackbok eller en äldre roman. De ovanliga orden lever i varierad, kvalitativ text.
  • Notera betydelsen med egna ord och en egen exempelmening. Ett ord du själv har använt i en mening minns du långt bättre än en rad i en tabell.
  • Gruppera efter tema. Hjärnan minns lättare när ord hänger ihop, till exempel ord om känslor för sig och ord om mängd för sig.

Vill du också ha riktiga ord att utgå från? De gamla proven är en guldgruva. Läs hur du använder dem i vår guide till gamla högskoleprov.

Testa dig själv: flashcards och spaced repetition

Att läsa igenom en lista känns som att plugga men ger svag effekt. Du behöver testa dig själv, för det är återkallandet ur minnet som bygger kunskapen. Två metoder fungerar särskilt bra tillsammans.

Flashcards

Lägg ordet på framsidan och betydelsen på baksidan, antingen på fysiska lappar eller i ett digitalt flashcard-program. Titta på ordet, säg betydelsen högt ur minnet, och vänd sedan för att kontrollera. Gissa alltid först. Det är själva ansträngningen att komma ihåg som får ordet att fastna, inte att läsa svaret.

Spaced repetition

Repetera med växande mellanrum i stället för att nöta hela listan varje dag. Ord du kan får du se allt mer sällan, ord du fastnar på får du se ofta. Principen kallas spaced repetition och bygger på att du repeterar ett ord precis innan du hade glömt det. De flesta flashcard-program sköter intervallen åt dig automatiskt, så att din tid hamnar där den ger mest.

Öva på riktiga ORD-uppgifter

Den mest träffsäkra självtesten är att lösa ORD-uppgifter i det format provet faktiskt använder. Alla gamla prov med facit är gratis hos Universitets- och högskolerådet. Klipp eller skriv av ORD-uppgifterna, gör dem mot klockan och lägg de ord du missade rakt in i din egen lista. På så sätt växer listan med exakt de ord som provet tenderar att välja, och du tränar samtidigt tempot.

Så ser en ORD-uppgift ut

Varje uppgift har ett fetstilt ord följt av fem alternativ, där bara ett bäst motsvarar ordets betydelse. Nedan följer två egna, konstruerade exempel som visar formatet. De är alltså inte hämtade ur något riktigt prov.

tvehågsen
A tvär och kort
B obeslutsam och tveksam
C envis och bestämd
D glad och sorglös
E trött och håglös

Rätt svar är B, obeslutsam och tveksam. Lägg märke till att alternativ E, håglös, ligger nära i klang men inte i betydelse. Sådana ljudlika alternativ är medvetet placerade fällor.

frikostig
A givmild
B sparsam
C oberoende
D högljudd
E uppriktig

Rätt svar är A, givmild. Bryter du ner ordet ser du delen ”kostig”, besläktad med att kosta på sig, vilket pekar mot generös. Att dela upp sammansatta ord i sina delar är en av de mest användbara teknikerna på ORD.

Tematiska ordgrupper att bygga vidare på

När du bygger din lista är teman en effektiv struktur. Här är några ordfält som ofta rymmer den sortens ovanliga ord provet gillar. Använd dem som utgångspunkt och fyll på med egna fynd.

  • Grad av säkerhet: tvärsäker, förbehållsam, dubiös, kategorisk, undflyende.
  • Sätt att tala: mångordig, fåordig, svävande, tillgjord, rättfram.
  • Mängd och omfattning: knapp, ymnig, marginell, betydande, överflödande.
  • Hållning mot andra: tillmötesgående, avvisande, foglig, framfusig, försynt.

Slå upp varje ord du inte säkert kan, skriv en egen mening, och lägg in det i ditt flashcard-flöde. Efter några veckor märker du att färre ord på provet känns helt främmande, och det är där dina extra poäng på ORD kommer ifrån.

Vanliga misstag när man drillar ord

  • Att bara läsa listan. Utan självtest fastnar orden dåligt. Testa dig alltid ur minnet.
  • Att lära in ord utan sammanhang. En egen exempelmening per ord gör hela skillnaden.
  • Att börja för sent. Ordförråd byggs över månader, och spaced repetition behöver tid för att verka.
  • Att öva ord i lugn takt. På provet har du bara sekunder per uppgift, så träna även tempot med gamla ORD-uppgifter.

För hur du använder ditt växande ordförråd taktiskt under själva passet, med elimineringsteknik och tidsdisciplin, gå vidare till vår guide till ORD-delprovet.