Som huvudregel är bara fyra hjälpmedel tillåtna på högskoleprovet: blyertspenna, radergummi, överstrykningspenna och rak linjal. Miniräknare finns inte med bland dem, och det gäller även den som har dyskalkyli. Provet ges normalt två gånger om året, du får skriva det hur många gånger du vill, och det är alltid ditt bästa giltiga resultat som räknas … Läs mer
Den bästa ordlistan till högskoleprovet är den du bygger själv. En färdig lista att nöta ger sämre resultat än en personlig lista med just de ord du själv fastnar på, tränade med en metod som får orden att fastna. Den här guiden handlar om själva systemet: hur du samlar ord, hur du testar dig på … Läs mer
Ditt högskoleprovsresultat är ett tal mellan 0,00 och 2,00, men vägen dit går via flera steg. Först räknas dina rätta svar, sedan översätts de till en normerad poäng, och till sist vägs den verbala och den kvantitativa delen ihop. Den här guiden går igenom hela kedjan, vad ett resultat är värt i antagningen och hur … Läs mer
Att öva på riktiga, tidigare högskoleprov är den enskilt bästa förberedelsen du kan göra. Alla gamla prov med både frågor och facit publiceras helt gratis av Universitets- och högskolerådet, så det finns ingen kostnad och inget rättighetshinder som står i vägen. Den här guiden visar var du laddar ner dem, hur provet är uppbyggt, och … Läs mer
Så gick det för svenska politiker på högskoleprovet. Tabeller med resultat för partiledare, statsråd, EU-parlamentariker och fler, med källor och provår.
Ordförståelse, förkortat ORD, är ett av de delprov som avgör ditt resultat på den verbala delen av Högskoleprovet. Många underskattar delprovet eftersom det ser enkelt ut, men just enkelheten lurar. Du har bara några sekunder per uppgift, och orden är medvetet valda för att vara ovanliga. Den här guiden går igenom vad ORD faktiskt testar, … Läs mer